Helgen

Jag sitter just nu på ett tåg från Skövde. Jag kommer komma en timme och 45 minuter sen till Karlstad om tågen hädanefter är i tid. Lite bitter vill jag egentligen vara, men ser ingen anledning att vara bitter när jag faktiskt haft en helt underbar helg som jag aldrig kommer glömma. Den blev bättre än jag någonsin ens hoppats. Jag känner på ett sätt som jag nog aldrig tidigare känt. Det var otroligt jobbigt att åka i morse, men jag försöker ändå vara positiv.

Men sen i fredags har jag åkt mer tåg än jag gjort det senaste året jag blev försenad både dit och nu även hem. Jag som tidigare varit så positiv till tåg börjar nu tycka att det kanske inte är någon höjdare men ja, så kan det ju vara ibland. Även om det inneburit hittills att jag suttit en timme i Mjölby och en timme i Skövde så är det lätt värt det, för det jag fick i slutändan är värt så sjukt mycket.

Jag är så sjukt tacksam för alla småsaker som lett till dit jag är idag. Det är en enda lång rad sammanträffanden som påverkat mer än man någonsin kan tro. I nuläget är jag på god väg mot att vara färdigutbildad till mitt drömyrke, världens mest underbara son, fantastiska vänner och världens bästa kille att kalla min. Till råga på allt har jag återigen förälskat mig i politiken och vill engagera mig för att göra skillnad. Livet är gött helt enkelt

Trots!

Nu har den kommit igång ordentligt! Han började halv sex imorse (ja ni läste rätt..), sen kom nästa attack vid 10 tiden. Sen var det ganska lugnt till det var dags att gå till ICA och hämta paket. Och nu är vi inne på tredje attacken på en timme. Tjoho! 

Imorgon!

Imorgon sitter jag vid den här tiden på ett tåg! Åh, vad jag längtar, det går inte ens att beskriva i ord. Jag kan aldrig förklara känslan av alla fjärilar som bor i magen just nu! Och de kommer bara föröka sig och vara som flest vid tre-tiden imorgon! Livet är helt enkelt underbart just nu!

Den senaste månaden har jag lärt mig så mycket om mig själv att det finns inte. Det började med utbildningen i Uppsala. Jag lärde mig då att Piratpolitiken verkligen är något jag brinner för och jag blev triggad till att fortsätta. Sen kom Göteborgsresan med Charlie. Jag har alltid trott att jag var beroende av alla andra, att någon måste visa mig hur man gör osv. Men jag klarade det. Helt själv, i och för sig med iPhonen i handen, men det var JAG som gjorde det. Det stärkte mig så otroligt mycket att det finns inte.

Jag har börjat tro på mig själv, blivit starkare och jag är bra nära att vara den personen jag alltid velat vara. Sen är det ju inte fy skam att en söt person förgyllt varenda kväll i nästan fyra veckor nu ^^

Livet leker helt enkelt. Inge dret!

Morgondagens skola part 2

Det blir nästan som en följetång detta, men det är kanske inte så konstigt att jag som blivande lärare kan se sätt som skolan kan förändras på, eller? När jag började första klass så var vi 20 elever och en lärare. Vi hade den läraren varje dag, hela dagarna. Först i tredje eller fjärde klass när vi började ha slöjd hade vi andra lärare än vår ”klasslärare”. Vi var dessutom alltid i helklass, aldrig uppdelade.

Lite såhär ser skolan ut fortfarande. Vanligt är att man jobbar i lärarlag och att man då kanske är två eller tre lärare som har olika utbildningar så att den ena läraren har all matematikundervisning och den andre all svenskundervisning. Men faktum kvarstår, man har oftast en klasslärare. Har man som lärare (och klass) tur har man ibland halvklass. Detta behövs eftersom de flesta klasserna i dag är 25+ elever.

Nu har jag förklarat hur dagens skola ser ut. Hur vill jag att morgondagens ska se ut då? 

Jag skulle vilja jobba i en skola där man har mindre klasser, runt 15 elever är lagom. Alternativt att man är två lärare på varje klass och att klasserna är större. Det som dock är positivt med de mindre klasserna är att det är lättare att få en lugn stämning i klassrummet och alla får sin möjlighet att koncentrera sig. Jag förstår problematiken med att det kommer göra att skolan blir dyrare osv, men samtidigt, vad är mer värt än våra barn?

Mindre klasser gynnar lärarna också, på lågstadiet så undervisar en lärare bara halva sin arbetsdag. Men nu ska ni inte tro att det är lugn och ro resten av dagen. Åh nej där har ni fel. Det är utvecklingssamtal, åtgärdsmöten, lärarkonferanser och lärarlagsplanering. Med färre elever minskar antalet utvecklingssamtal och åtgärdsmöten. Den tiden kan då läggas på lektionsplanering. För det är där man får dra ned, man planerar inte lektionerna utan använder sig av färdiga böcker, eller förslag från internet. Inte för att lärarna är lata, utan för att det finns inte tid till annat.

För mig är utbildning något av det viktigaste som finns, men idag är inte skolan vad den borde vara. Det beror inte på lärarna och heller inte rektorerna. Det beror på att lärarna inte får chansen att göra det som de utbildat sig till för att man försöker snåla in på allt. Tyvärr är det i slutändan eleverna som blir drabbade.

Bara en månad?

Imorgon är det en månad sedan jag satt på tåget till Uppsala för att gå introduktionsutbildningen. Är det verkligen bara en månad sedan? Det är så mycket som hänt på den korta tiden så det känns nästan som om det är ett halvår sedan haha Men det har varit en helt fantastisk månad faktiskt  

Morgondagens skola

När jag gick i sjuan hade jag en helt underbar SO-lärare. Han började med att berätta varför vi skulle läsa just hans ämne och varför just det han hade valt ut. Han sa också att vi alltid skulle ifrågasätta varför vi skulle lära oss något. Det gjorde han antagligen inte för att vi skulle vara ”vrånga” utan för att han ville få oss att reflektera över varför vi går i skolan och vad vi ska lära oss. 

Problemet idag är att vi inte lär oss för livet utan för studier. Om du frågar en matematiklärare i grundskolan varför du ska lära dig matematik är svaret ofta ”för att du ska klara av högstadiematten”. Matematik är så mycket mer än så och man bör ta fasta på i vilka vardagssituationer som man kan använda sig av det. T. ex låtsas att man är och handlar, göra upp budget och beräkna recept. Idag läser du alla ämnen av en anledning, det säger jag inget om. Men hur motiverar man eleverna att fortsätta jobba i skolan om allt man säger är: ”Det blir jobbigare sen”? 

Jag anser också att vissa ämnen kan ändras om lite. Vi lever i ett samhälle där vi alltid har information med oss. Våra elever kommer nog max vara 12 när de får sin första smartphone och kan googla allt när de vill. Därför behöver man inte lära sig alla svenska kungar, för det kan man lätt få fram via telefonen eller datorn. Enligt mig så räcker det att eleverna vet att vem Gustav Vasa är, att vår nuvarande kung ursprungligen kommer från Frankrike och hur kungakronan ärvs. Undervisningen ska ju ske ungefär som vanligt, men det ska inte vara fokus på att lära sig årtal. En lärare jag har frågade i början av läsåret när franska revolutionen var. Vi satt där 16 elever och det var bara en som visste, och det var jag. Varför mindes jag det då? Jo för att det var 1789 och jag är född 1989. Jag har alltså någon gång när jag pluggat gjort en koppling där. På samma sätt vet jag att Berlinmuren föll 1989. Det som är synd dock är att detta är egentligen det enda jag vet om dessa händelser. 

Vad är viktigast egentligen? Att veta alla årtal för andra världskriget, eller att veta varför det började? Enligt mig är det de senare, men skolan idag fokuserar på det första. Jag vill jobba i en skola där man lär för livet och där jag som lärare inte är ensam om att undervisa. Lärande är en process och alla i mitt klassrum kommer ha lika stor del i undervisningen. 

Du kanske är färdig i skolan, men fråga dig, vilken skola vill du att dina barn ska gå i?